Regeringen vill förändra de svenska bolånereglerna. I en lagrådsremiss som presenterades vid en pressträff den 18 december föreslås att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent samtidigt som det skärpta amorteringskravet tas bort. Förslagen ska sänka trösklarna till bostadsmarknaden och ge hushåll större ekonomiskt utrymme.

Men vad innebär förändringarna i praktiken – och hur kan de påverka dig som ska köpa bostad eller redan har bolån?

Höjt bolånetak – lägre krav på kontantinsats

I dag får banker som mest låna ut 85 procent av bostadens värde, vilket innebär att köparen måste ha minst 15 procent i kontantinsats. Regeringen föreslår nu att bolånetaket höjs till 90 procent, vilket sänker kravet på egen insats.

För dig som köper bostad innebär det att:

• du kan låna en större del av köpeskillingen
• kontantinsatsen blir lägre
• det kan bli lättare att ta steget in på bostadsmarknaden

Förslaget riktar sig särskilt till förstagångsköpare och hushåll som haft svårt att spara ihop till en stor kontantinsats, trots att de klarar de löpande boendekostnaderna.

Skärpt amorteringskrav tas bort

Det skärpta amorteringskravet infördes 2018 och innebär att hushåll med bolån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten måste amortera ytterligare minst 1 procent per år, utöver det ordinarie amorteringskravet.

Regeringen föreslår nu att detta tilläggskrav slopas.

Det innebär att:

• hushåll med hög skuldkvot kan få lägre månadskostnad
• den extra amorteringen försvinner
• den totala amorteringen minskar

Det grundläggande amorteringskravet, som baseras på belåningsgrad, föreslås däremot ligga kvar. Det betyder att amorteringskrav fortsatt gäller för lån med hög belåningsgrad, även om skuldkvoten är hög.

Lägre månadskostnad – men inte för alla

För vissa hushåll kan förändringarna innebära en tydlig lättnad i ekonomin. Ett slopat skärpt amorteringskrav kan sänka boendekostnaden med flera tusen kronor i månaden, beroende på lånets storlek.

Samtidigt är det viktigt att notera att:

• alla hushåll inte omfattas av det skärpta kravet i dag
• amortering fortsatt krävs vid hög belåningsgrad
• räntan fortfarande är den största kostnaden för många

För hushåll med låg skuldkvot eller låg belåningsgrad blir effekten därför begränsad.

Nya regler för tilläggslån

Samtidigt som bolånetaket höjs föreslår regeringen också stramare regler för tilläggslån, exempelvis vid renoveringar eller ombelåning.

Förslagen innebär bland annat att:

• belåningsgraden för tilläggslån begränsas till 80 procent
• bostaden endast får omvärderas vart femte år i syfte att öka låneutrymmet

Detta kan påverka hushåll som planerar att belåna bostaden ytterligare efter köpet, även om bostadens marknadsvärde har ökat.

En ny lag ersätter dagens föreskrifter

I dag regleras bolånetak och amorteringskrav genom föreskrifter från Finansinspektionen. Regeringen föreslår nu att dessa ersätts av en ny lag om begränsning av bostadskrediter.

Syftet är att skapa ett mer sammanhållet och tydligt regelverk för hur bolån ska regleras framöver.

När kan de nya reglerna börja gälla?

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 april 2026, förutsatt att riksdagen beslutar enligt förslaget. Innan dess ska lagrådsremissen behandlas vidare i den politiska processen.

Det är möjligt att vissa delar justeras innan ett slutligt beslut fattas, men i nuläget är utgångspunkten att förändringarna ska börja gälla från våren 2026.

Vad bör du som bostadsköpare tänka på?

Förslagen kan ge nya möjligheter, men innebär också ansvar. Ett högre bolånetak gör det lättare att låna mer, men innebär samtidigt högre skuldsättning och större känslighet för ränteförändringar.

För dig som funderar på att köpa bostad kan det vara klokt att:

• räkna på boendekostnaden även vid högre ränta
• inte maximera lånet enbart för att reglerna tillåter det
• se över hela ekonomin, inte bara kontantinsatsen

Vad betyder förändringarna för ditt nästa bostadsköp?

Regeringens förslag kan innebära nya möjligheter för vissa bostadsköpare, både genom lägre kontantinsats och lägre månadskostnader. Samtidigt innebär lättnader i regelverket inte att riskerna försvinner. Ett större lån gör ekonomin mer känslig för ränteförändringar och oförutsedda utgifter.

För den som planerar att köpa bostad är det därför fortsatt viktigt att göra en långsiktig kalkyl och inte enbart utgå från vad reglerna tillåter här och nu. Hur mycket man kan låna är inte alltid samma sak som hur mycket man bör låna.

Förslagen ska nu behandlas vidare innan de eventuellt träder i kraft våren 2026, men redan nu kan det vara klokt att sätta sig in i vad förändringarna kan innebära för den egna ekonomin.