Flera konsumentorganisationer – däribland Sveriges Konsumenter – varnar för att digitala tjänster steg för steg blir sämre för både användare och tredjepartsföretag. I en gemensam aktion uppmanar de EU och nationella regeringar att skärpa tillsynen och lyfta fram alternativ till de största techbolagen. Bakgrunden är en ny rapport från norska Forbrukerrådet om den så kallade ”enshittification”.

Organisationerna: Tjänster blir sämre och mer låsta

Rapporten beskriver hur plattformar och uppkopplade produkter förlorar kvalitet bit för bit. Organisationerna pekar på exempel som fler bedrägliga annonser i sociala medier, sökresultat som urvattnas eller blir fel efter AI-filtrering, funktioner som hamnar bakom prenumerationsavgifter och en kundservice som begränsas eller ersätts av chatbots.

Sociala medier pekas ut som ett tydligt exempel: flödena fylls allt mer av annonser, medan inlägg från vänner blir svårare att hitta. Även uppkopplade produkter – från bilar till smarta högtalare – lyfts fram, där viktiga funktioner kräver abonnemang eller där reparation och byte av tjänst försvåras.

”En medveten affärsstrategi”

I rapporten beskrivs strategin så här: först lockas användare med förmånliga villkor, sedan skapas inlåsning när fungerande alternativ saknas – och till sist försämras tjänsten steg för steg. Även annonsörer påverkas när plattformarnas villkor och räckvidd ändras.

”Det handlar om små förändringar som var för sig kan tyckas triviala, men som sammantaget förstör produkter och tjänster samtidigt som konsumenter och tredjepartsföretag exploateras i jakten på vinst”, säger Finn Lützow-Holm Myrstad, avdelningschef för digital policy vid Forbrukerrådet.

Bedrägerier och ekonomiska drivkrafter

Organisationerna menar att dagens affärsmodeller gör det lönsamt att prioritera annonsering framför användarupplevelse. Enligt rapporten uppskattas en betydande del av intäkterna på vissa plattformar komma från vilseledande eller falska annonser. ”Meta tjänar alltså många miljarder på att konsumenter blir bedragna. Det är förstås fullständigt oacceptabelt. Ändå är konsumenterna helt maktlösa”, säger Johanna Hållén, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

Organisationerna framhåller att rättsprocesser hittills gett begränsat resultat och att starkare politiska insatser behövs för att få effekt.

Fyra krav för en mer rättvis digital marknad

I sitt gemensamma ställningstagande lyfter organisationerna fram fyra huvudkrav:

• Stärk konsumenters kontroll och valfrihet: Ge rätt att kontrollera, reparera och ändra produkter – och att enkelt byta tjänsteleverantör. Minska beroendet av de största techbolagen, och låt offentlig sektor överväga lösningar baserade på öppen källkod vid upphandling.
• Främja interoperabilitet och portabilitet: Gör tjänster mer kompatibla med varandra, stöd decentraliserade lösningar och säkerställ att användare kan flytta sina data. Offentlig sektor bör också aktivt stödja alternativ i upphandlingar.
• Skärp tillsynen av befintliga lagar: Tillämpa regelverk som Digital Markets Act, konkurrenslagstiftning, GDPR och konsumentlagar mer kraftfullt för att bromsa skadliga affärsmetoder.
• Stöd EU:s Digital Fairness Act: Inför tydliga regler mot vilseledande webbdesign och beroendeframkallande design, och täpp igen eventuella kryphål.

Bakgrund och nästa steg

Initiativet bygger på rapporten ”Breaking Free: Pathways to a fair technological future”, framtagen av Forbrukerrådet och stödd av konsumentorganisationer i Europa och USA. Sveriges Konsumenter har tillsammans med andra aktörer riktat brev till både EU och nationella regeringar. Vad som förändras för konsumenter beror nu på politiska beslut och hur tillsynsmyndigheter prioriterar sina insatser framöver.