Sveriges ska dubbla elproduktionen till 2045

Sverige står inför en betydande omställning i sin energiproduktion. Med målet att dubbla elproduktionen till år 2045, har regeringen lagt fram en proposition som inte bara siktar på att möta det växande energibehovet utan också att stärka landets position i den gröna omställningen. Denna ambitiösa plan omfattar en ökning till 300 TWh, där kärnkraften utgör en viktig komponent i den framtida energimixen.

– Energisystemet är centralt för Sveriges ekonomi. Ett dåligt fungerande energisystem drabbar hushåll och företag hårt, med höga och volatila energipriser. Därför lägger vi nu fram en plan för hur vi ska öka elproduktionen framöver.

Finansminister Elisabeth Svantesson

Fördubblad elproduktion till 2045

För att uppnå målet om en fördubblad elproduktion till 2045, framhåller regeringens proposition tre centrala mål: planering, leveranssäkerhet och energieffektivisering. Vikten av att inte bara öka produktionen utan också säkerställa att elen finns tillgänglig där och när den behövs betonas starkt. Med ett mål om 300 TWh elproduktion, introducerar regeringen även regionala etappmål var femte år, startandes 2030, som svar på krav från både energibranschen och oppositionen.

– Sverige behöver mer el, där det behövs, när det behövs. Vi lägger fram en energipolitik som bryr sig om svenska företag och hushåll. Vår politik banar väg för alla teknikslag som behövs för att skapa ett starkt Sverige. En politik som lägger grunden för en kraftig utbyggnad av hela elsystemet och som behövs för svensk konkurrenskraft och välfärd.

Energi- och näringsminister Ebba Busch

Kärnkraften i fokus

Medan debatten kring kärnkraftens roll i framtidens energiförsörjning fortsätter, understryker regeringens energiproposition dess centrala betydelse i att uppnå de uppsatta målen. Genom att investera i och utveckla kärnkraftsteknik, siktar Sverige på att säkra en stabil och hållbar energiproduktion som kan möta både dagens och morgondagens krav.

Regleringen kring kärnkraften i Sverige tar sikte på en betydande utvidgning av kapaciteten. Detta framgår av propositionen som betonar kärnkraftens ”avgörande roll” både för att återupprätta en leveranssäker elförsörjning och för att möjliggöra en effektiv klimatomställning. Tidigare politiska hinder och det så kallade ”tankeförbudet” mot ny kärnkraft har enligt dokumentet skadat utvecklingen och mycket arbete återstår för att återuppbygga kärnkraftens position inom energisystemet​​.

En färdplan presenterades i november 2023, i samarbete mellan regeringen och Sverigedemokraterna, som pekar på behovet av ”en kraftfull utbyggnad av planerbar elproduktion” där kärnkraften spelar en central roll. Detta inkluderar potentialen för att bygga minst tio nya storskaliga kärnkraftsreaktorer. För att nå detta mål krävs det att förutsättningarna för investeringar i ny kärnkraft förbättras, med målet att ny kärnkraft med en total effekt om minst 2 500 MW ska vara på plats senast år 2035​​.

Detta initiativ speglar en ambitiös satsning på att utöka Sveriges kärnkraftskapacitet som en del av en bredare strategi för att uppnå fossilfri elproduktion till 2045 och för att möta de långsiktiga behoven av ren energi. Denna utbyggnad, som inkluderar både nya storskaliga och små modulära reaktorer, är avgörande för att säkerställa att Sverige kan möta sitt framtida elbehov samtidigt som landet strävar efter att minska sitt koldioxidavtryck och stärka sin energisäkerhet.

Mot en hållbar framtid

I takt med att Sverige rör sig mot 2045, står det klart att landets energipolitik inte bara påverkar miljömässig hållbarhet utan också ekonomisk stabilitet och social välfärd. Genom att föra en aktiv dialog med industrier, kommuner och medborgare, strävar regeringen efter att skapa en inkluderande plan som adresserar alla aspekter av energiomställningen.